Sänkt fart räcker inte

Att sänka farten på hala vintervägar räcker inte. Genomsnittsföraren kör visserligen något saktare om bilen har sommardäck och vanliga bromsar. Men bra vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar ger ändå den kortaste bromssträckan.

Ladda ned hela rapporten (360KB, PDF, 17 sidor)

Resultaten kanske blir en tankeställare för dem som förespråkar fartövervakning och straff i stället för bättre bilar och kunskaper.

Rapportomslag (8KB)

Vinterhalkan skapar överraskande stora skillnader i bromsförmåga mellan olika bilar och förare. På sommarväglag har de sämre ekipagen något tiotal procent längre bromssträcka än de bättre. Men på vissa vinterväglag handlar det om hundratals procent. Att ställa om till detta med större luckor och lägre fart klarar inte genomsnittsföraren.

Det framgår i en färsk rapport av frilansforskaren Lennart Strandberg, som driver konsultföretaget STOP. Han arbetar också som professor i olycksfallsforskning och har mångårig erfarenhet från test- och tävlingskörning. Projektet har finansierats av Skyltfonden, som får sitt kapital från bilägare med personliga registreringsskyltar.

- Med dagens blandning av däck, bilar och förare är det helt enkelt omöjligt att alla ska kunna anpassa farten till den egna bilens väggrepp och bromsförmåga, när man kör på vinterhalka i tät trafik. Alla har ju inte bra vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, påpekar Lennart Strandberg. För myndigheterna gäller det alltså att ställa högre krav på däck och bromsförmåga snarare än att invagga trafikanterna i en falsk säkerhetskänsla enbart med sänkningar av de generella fartgränserna på vintern.

Rapporten skildrar tre veckors körexperiment på ett sportflygfält i norra Dalarna med banor för tre olika vinterväglag. Volvo lånade ut mätbilar med urkopplingsbar ABS och flera däckföretag stod för hjuluppsättningarna med nio olika däcktyper. Ortsbor och turister var försöksförare. Deras egentliga uppgift var att bromsa bilen från landsvägsfart till stopp på kortast möjliga sträcka utan att krocka med banmarkeringarna. Bromsförmågan beräknades från den uppmätta fartminskningen längs banan. Den undersökningen har redovisats av Vägverket i en tidigare rapport, som här kan laddas ned gratis i en 15-sidig version på engelska.

Vad förarna inte visste var att farten registrerades även när de körde tillbaka till startplatsen, säger Lennart Strandberg med glimten i ögonvrån. Då fick förarna själva välja fart. Innan testerna hade jag beordrat dem att inte köra fortare än att de kunde stanna för banpersonalen som vistades intill returvägen.

Många tror att genomsnittsföraren kör fortare när han vet att bilen har ABS. Men siffrorna i den färska rapporten visar att det egentligen är körupplevelsen, som ligger bakom.

I bromstesterna utan ABS krockade förarna med banmarkeringarna drygt 20 gånger oftare - jämfört med då ABS var inkopplat. Eftersom sådana påkörningar fick förarna att köra saktare efteråt, blev medelfarten lägre när ABS var urkopplat. Men tar man bort påkörningarna ur statistiken, blir det inte någon skillnad i fart på tillbakavägen mellan in- och urkopplad ABS. Eftersom styr- och bromsförmågan var bättre med ABS, blev också säkerhetsmarginalerna större för banpersonalen när förarna körde tillbaka med ABS inkopplat. På samma sätt ökades säkerheten med vinterdäck jämfört med sommardäck.

Den upptäckten vänder upp och ned på flera statistiska undersökningar, som tagits till bevis för att bilförare anpassar farten så att risken förblir konstant. Om det vore sant, så skulle trafiksäkerheten inte kunna ökas med bättre teknik och utbildning.

- Teorin om riskanpassning haltar både praktiskt och vetenskapligt, anser Lennart Strandberg. Slutsatserna hämmar efterfrågan på säkerhetshöjande åtgärder. De har bland annat försenat spridningen av ABS, hållt tillbaka användningen av vinterdäck och minskat tilltron till professionell förarutbildning.

Resultaten kanske blir en tankeställare för dem som förespråkar fartövervakning och straff i stället för bättre bilar och kunskaper. I de flesta fall sänkte nämligen försöksförarna farten självmant, när bromsförmågan hade försämrats. Men det räckte inte för att kompensera förlusten i väggrepp, om de bytte exempelvis från en bil med dubbdäck och ABS till en med sommardäck utan ABS.

- Dagens stora variation i körsäkerhet på vinterväglag är farlig. De sämsta behöver bli bättre. Det gäller såväl vinterdäck som bromsförmåga och förarskicklighet, avslutar Lennart Strandberg.



Några ord om rapportförfattaren Lennart Strandberg:
Professor i färdsäkerhet vid Linköpings universitet
Trafikantkonsult & frilansforskare i eget företag: Strandbergs OlycksPrevention, StOP (http://www.stop.se/)
Initiativtagare till trafikforskningsföreningen VETA och dess ordförande 1993-98 (http://www.veta.se/#veta-stop)
CV på Internet: http://www.stop.se/LS/lscv.htm


Fler testrapporter

Åter till websidans början

Allmän webinfo

Ta bort ramar | Skip frames
URL= http://www.stop.se/test/ absfart.htm Visit STOP Fakta om ABS och fart, sidvisit fr. 5 nov. 1998
Revision 7 juli 2002
under construction

© StOP (Strandbergs OlycksPrevention), Box 1, SE-59054 Sturefors, Sweden.
Lennart Strandberg direkt   Email: info @ stop. se

Enter StOP Home

Website http://www.stop.se/ visit StOP website visit fr. 1/1 1998